Definition/Sv

Stabil versionDetta är definitionens stabila version 1.0. Versionsnumret kommer att uppdateras allteftersom definitionen utvecklas. Den redigeringsbara (engelskspråkiga) versionen av sidan finns på Definition/Unstable. Se skrivarprocess (engelska) för mer information, samt översättningar (engelska) om du vill hjälpa till att översätta versionen till ett annat språk.

Sammanfattning

Detta dokument definierar "fria kulturella verk" (free cultural works) som verk eller uttryck som fritt kan studeras, användas, kopieras och/eller förändras av vem som helst och för vilket syfte som helst. Det beskriver även vissa godtagbara begränsningar, som tar hänsyn till eller skyddar dessa grundläggande friheter. Definitionen skiljer mellan fria verk och fria licenser, som kan användas för att skydda ett fritt verks juridiska status. Definitionen är inte en licens i sig själv; den är ett verktyg för att bestämma om ett verk eller en licens ska betraktas som "fri".

Inledning

Sociala och tekniska framsteg gör det möjligt för en växande del av mänskligheten att ta del av, skapa, förändra, publicera och distribuera olika typer av arbeten - konstverk, forsknings- och utbildningsmaterial, mjukvara, artiklar. Kort sagt: Vad som helst som kan återges i digital form. Många [sammanslutningar och gemenskaper] har skapats för att utöva dessa nya möjligheter och skapa en stor mängd kollektivt återbrukbara verk.

Oavsett vilket fält de verkar inom, och oavsett status som amatör eller professionell, har de flesta upphovsmän ett sant intrese av att gynna ett ekosystem där verk kan spridas, återanvändas och bearbetas på kreativa sätt. Ju lättare det är att återanvända och bearbeta verk, desto rikare blir våra kulturer.

För att se till så detta ekosystem fungerar smidigt bör upphovsmännens verk vara fria. Med frihet menas här:

• friheten att använda verket, och åtnjuta behållningen av att använda det
• frihten att studera verket, och tillämpa den kunskap som kommit därur
• friheten att skapa och sprida flera exemplar av informationen eller det konstnärliga verket, både hela verket eller bitar därav
• friheten att förändra och förbättra, och att sprida det förändrade verket vidare

Dessa friheter borde vara tillgängliga för alla, var som helst och när som helst. De borde inte begränsas av vilket sammanhang verket används inom. Kreativitet är handlingen att använda en existerande resurs på ett sätt som ingen tidigare tänkt på.

I de flesta länder upprätthålls emellertid inte dessa friheter. Istället undertrycks de av de lagar som vanligen kallas upphovsrättslagar. De betraktar upphovsmän som gudalika och ger dem exklusiv ensamrätt att avgöra hur "deras material" kan återanvändas. Denna ensamrätt hindrar kulturen att blomstra, och hjälper inte ens upphovsmännens ekonomiska situation i lika hög grad som den skyddar de mäktigaste förlags- och produktionsföretagens affärsmodell.

Trots dessa lagar kan upphovsmän göra sina verk fria genom ett att välja bland en mångfald juridiska dokument som kallas fria licenser. När en upphovsman väljer att släppa sitt verk under en fri licens innebär det inte att denne förlorar sina rättigheter till det, men det ger alla andra de friheter som listas ovan.

Det är viktigt att verk som hävdas vara fria i praktiken och utan risker erbjuder de tidigare nämnda friheterna. Det är därför vi nedan ger en exakt definition av frihet för licenser och för verk.

Att identifiera verk som fria

Detta är definitionen av fria kulturella verk. Vi uppmuntrar upphovsmän som beskeriver sina verk att hänvisa till den här definitionen som "Detta är ett fritt licensierat verk, så som det beskrivs i Definitionen av fria kulturella verk". Om man inte tycker om begreppet "fria kulturella verk" kan man använda den mer allmänt hållna termen "fritt innehåll", alternativt hänvisa till någon av de befintliga rörelser som beskriver liknande friheter för mer specificerade sammanhang. Vi uppmanar också till att använda någon av de logotyper och knappar för fria kulturella verk som är fria från upphovsrätt.

Man ska vara medveten om att en sådan beskrivning inte ger de rättigheter som beskrivs i denna definition. För att ett verk ska vara sant fritt måste det använda någon av fria kulturlicenserna, eller inte ligga under någon upphovsrätt.

Vi avråderfrån att använda andra termer för att identifiera fria kulturella verk, som inte ger en klar definition av frihet. Exempel på sådan är öppet innehåll (Open Content) och fri tillgång (Open access). Dessa termer syftar ofta på innehåll som är tillgängligt under regler som är "mindre restriktiva" än gällande upphovsrättslagar, eller för verk som "bara är tillgängliga på internet".

Definition av fria kulturella licenser

Licenser är legala instrument genom vilka ägaren av en speciell laglig rättighet kan överföra denna till tredje part. Fria kulturella licenser fråntar inga rättigheter -- de är alltid frivilliga att acceptera och om de accepteras så medger de friheter som inte upphovsrättslagen ensam kan göra. När de accepteras så begränsar eller minskar de aldrig existerande undantag i upphovsrättslagarna.

Grundläggande friheter

För att en licens ska vara fri under denna definition, så måste den medge följande friheter utan begränsningar:

• Friheten att använda och framföra verket: Den som har licensen måste tillåtas vilken användning som helst av verket, privat eller offentlig. För typer av verk där det är relevant, bör friheten inkludera alla bearbetningar ("relaterade rättigheter") som till exempel att framföra eller tolka verket. Det får inte finnas några undantag, som till exempel politiska eller religiösa överväganden.
• Friheten att studera verket och ta del av informationen: Den som har licensen ska tillåtas att undersöka verket och använda den kunskap som går att få ut av det, på vilket sätt som helst. Licensen får till exempel inte begränsa reverse engineering.
• Friheten att vidaredistribuera kopior: Kopior ska kunna säljas, bytas eller ges bort gratis som del av ett större verk, en samling eller enskilt. Det får inte finnas någon begränsning i den mängd information som kan kopieras. Det får inte heller finnas någon begränsning av vem som får kopiera informationen eller var informationen kan kopieras till.
• Friheten att vidaredistribuera bearbetade verk: För att ge alla möjlighet att förbättra ett verk, får inte licensen begränsa distributionen av en modifierad version (eller för fysiska verk, ett verk som någon har bearbetat ur orginalet), oavsett intentionerna och syftet med sådana förändringar. Vissa restriktioner kan dock användas för att skydda dessa grundläggande friheter eller tillskrivningen av upphovsmannen (se nedan).

Tillåtna restriktioner

Inte alla restriktioner i användningen eller distribueringen av verk hindrar de grundläggande friheterna. Krav på tillskrivning, likformighet (det vill säga copyleft) och skydd av grundläggande friheter anses vara tillåtna restriktioner.

Definition av fria kulturella verk

För att verk ska anses som fria, måste de täckas av en fri kulturell licens, eller så måste dess legala status erbjuda samma grundläggande friheter som är uppräknade ovan. Detta är dock inte ett tillräckligt krav. Ett specifikt verk kan vara ofritt på andra sätt som begränsar de grundläggande friheterna. Detta är de ytterligare krav som ställs för att ett verk ska anses som fritt:

• Tillgängligheten till källdata: När ett färdigt verk har erhållits genom kompilering eller processning av en källfil eller filer från flera källor, bör all underliggande källdata vara tillgänglig tillsammans med verket under samma förutsättningar. Detta kan vara partituret till en musikalisk komposition, modeller som använts för en tredimensionell scen, data för en forskningspublikation, källkoden till en applikation eller någon annan liknande information.
• Användningen av ett fritt format: För digitala filer bör inte formatet vara patentskyddat, såvida inte en världsomfattande, obegränsad och oåterkallelig royaltyfri överlåtelse ges för att använda den patenterade teknologin. Medan ofria format ibland används av praktiska skäl, så måste en kopia i fritt format finnas tillgänglig för att verket ska anses fritt.
• Inga tekniska restriktioner: Verket måste vara tillgängligt i en form där inga tekniska åtgärder används för att begränsa friheterna som räknas upp ovan.
• Inga andra restriktioner eller begränsningar: Verket får inte täckas av legala restriktioner (patent, kontrakt etcetera) eller begränsningar (som privata rättigheter) som hindrar de friheter som räknas upp ovan. Ett verk kan användas med befintliga legala undantag (för att citera upphovsrättsskyddade verk), men endast de delar av det som är otvetydigt fria utgör ett fritt verk.

Med andra ord, när en användare av ett verk inte lagligt eller praktiskt kan utöva sina grundläggande friheter, så kan inte verket anses vara och ska inte kallas för "fritt".

Ytterligare läsning

• Se Licenses för en diskussion kring enskilda licenser och huruvida de stämmer överens med denna definition.
• Se History för acceptans och bakgrund till denna definition.
• Se FAQ för frågor och svar.
• Se Portal:Index för ämnesspecifika sidor om fria kulturella verk.

Versionshantering

Nya versioner av denna definition ska släppas så snart konsensus (direkt eller genom omröstning under authoring process) har uppnåtts om föreslagna ändringar. Numreringen kommer att vara 0.x för utkast, 1.x, 2.x .. för stora releaser, x.1, x.2 .. för mindre releaser. En mindre release släpps när texten ändras på ett sätt som inte kollliderar med omfattningen av existerande eller hypotetiska licenser som täcks av denna definition.