Version 1.1 of the definition has been released. Please help updating it, contribute translations, and help us with the design of logos and buttons to identify free cultural works and licenses!

Definition/Sv/1.0

From Definition of Free Cultural Works
Jump to: navigation, search
Version 1.0
Detta är definitionens stabil version 1.0. Versionsnumret kommer att uppdateras allteftersom definitionen utvecklas. Den redigeringsbara (engelskspråkiga) versionen av sidan finns på Definition/Unstable. Se skrivarprocess (engelska) för mer information, samt översättningar (engelska) om du vill hjälpa till att översätta versionen till ett annat språk.
stabil version 1.1

Sammanfattning[edit]

Detta dokument definierar "fria kulturella verk" (free cultural works) som verk eller uttryck som fritt kan studeras, användas, kopieras och/eller förändras av vem som helst och för vilket syfte som helst. Det beskriver även vissa godtagbara begränsningar, som tar hänsyn till eller skyddar dessa grundläggande friheter. Definitionen skiljer mellan fria verk och fria licenser, som kan användas för att skydda ett fritt verks juridiska status. Definitionen är inte en licens i sig själv; den är ett verktyg för att bestämma om ett verk eller en licens ska betraktas som "fri".

Inledning[edit]

Sociala och tekniska framsteg gör det möjligt för en växande del av mänskligheten att ta del av, skapa, förändra, publicera och distribuera olika typer av arbeten - konstverk, forsknings- och utbildningsmaterial, mjukvara, artiklar. Kort sagt: Vad som helst som kan återges i digital form. Många sammanslutningar och gemenskaper har skapats för att utöva dessa nya möjligheter och skapa en stor mängd kollektivt återbrukbara verk.

Oavsett vilket fält de verkar inom, och oavsett status som amatör eller professionell, har de flesta upphovsmän ett sant intresse av att gynna ett ekosystem där verk kan spridas, återanvändas och bearbetas på kreativa sätt. Ju lättare det är att återanvända och bearbeta verk, desto rikare blir våra kulturer.

För att se till så detta ekosystem fungerar smidigt bör upphovsmännens verk vara fria. Med frihet menas här:

  • frihet att använda verket, och åtnjuta behållningen av att använda det
  • frihet att studera verket, och tillämpa den kunskap som kommit därur
  • frihet att skapa och sprida flera exemplar av informationen eller det konstnärliga verket, både hela verket eller bitar därav
  • frihet att förändra och förbättra, och att sprida det förändrade verket vidare

Dessa friheter borde vara tillgängliga för alla, var som helst och när som helst. De borde inte begränsas av vilket sammanhang verket används inom. Kreativitet är handlingen att använda en existerande resurs på ett sätt som ingen tidigare tänkt på.

I de flesta länder upprätthålls emellertid inte dessa friheter. Istället undertrycks de av de lagar som vanligen kallas upphovsrättslagar. De betraktar upphovsmän som gudalika och ger dem exklusiv ensamrätt att avgöra hur "deras material" kan återanvändas. Denna ensamrätt hindrar kulturen att blomstra, och hjälper inte ens upphovsmännens ekonomiska situation i lika hög grad som den skyddar de mäktigaste förlags- och produktionsföretagens affärsmodell.

Trots dessa lagar kan upphovsmän göra sina verk fria genom att välja bland en mångfald juridiska dokument som kallas fria licenser. När en upphovsman väljer att släppa sitt verk under en fri licens innebär det inte att denne förlorar sina rättigheter till det, men det ger alla andra de friheter som listas ovan.

Det är viktigt att verk som hävdas vara fria i praktiken och utan risker erbjuder de tidigare nämnda friheterna. Det är därför vi nedan ger en exakt definition av frihet för licenser och för verk.

Att identifiera verk som fria[edit]

Detta är definitionen av fria kulturella verk. Vi uppmuntrar upphovsmän som beskriver sina verk att hänvisa till den här definitionen som "Detta är ett fritt licensierat verk, så som det beskrivs i Definitionen av fria kulturella verk". Om man inte tycker om begreppet "fria kulturella verk" kan man använda den mer allmänt hållna termen "fritt innehåll", alternativt hänvisa till någon av de befintliga rörelser som beskriver liknande friheter för mer specificerade sammanhang. Vi uppmanar också till att använda någon av de upphovsrättsfria logotyperna och knapparna för fria kulturella verk.

Man ska vara medveten om att en sådan beskrivning inte ger de rättigheter som beskrivs i denna definition. För att ett verk ska vara helt fritt måste det använda någon av de fria kulturlicenserna, alternativt inte täckas av upphovsrätt.

Vi avråder från att använda andra termer för att identifiera fria kulturella verk, som inte ger en klar definition av frihet. Exempel på sådana är öppet innehåll (Open Content) och fri tillgång (Open access). Dessa termer syftar ofta på innehåll som är tillgängligt under regler som är "mindre restriktiva" än gällande upphovsrättslagar, eller för verk som bara "är tillgängliga på internet".

Definition av fria kulturella licenser[edit]

Licenser är juridiska instrument, genom vilka den som äger en viss juridisk rättighet kan överföra denna till tredje part. Fria kulturella licenser tar inte bort några rättigheter. Det är alltid frivilligt att godkänna dem, och om så sker garanterar de friheter som upphovsrättslagen inte innehåller. När de accepterats begränsar eller minskar de aldrig existerande undantag i upphovsrättslagarna.

Grundläggande friheter[edit]

För att en licens ska betraktas fri enligt denna definition, måste den utan begränsningar uppfylla följande friheter:

  • frihet att använda och framföra verket: Den som [använder verket under licensen] måste tillåtas använda verket på vilket sätt som helst, privat eller offentlig. För de typer av verk där det är relevant, bör friheten inkludera alla bearbetningar ("relaterade rättigheter") som exempelvis framförande eller tolkningar av verket. Det får inte finnas några undantag för exempelvis hänsyn till politiska eller religiösa intressen.
  • frihet att studera verket och ta del av informationen: Den som använder verket under licensen ska tillåtas att undersöka verket och använda den kunskap som går att få ut av det, på vilket sätt som helst. Licensen får till exempel inte begränsa reverse engineering.
  • frihet att sprida verket i flera exemplar: Kopior ska kunna säljas, bytas eller ges bort gratis, både ingående i ett större verk, i en samling eller för sig själva. Det får inte finnas någon begränsning vad gäller den mängd information som kan kopieras. Det får inte heller finnas någon begränsning vad gäller vem som får kopiera informationen eller vart informationen kan kopieras.
  • frihet att sprida bearbetningar av verk: För att ge alla möjlighet att förbättra ett verk, får inte licensen begränsa spridning av förändrade versioner (eller för fysiska verk, ett verk som på något sätt härrör från orginalet), oavsett vilka avsikter och syften förändringarna har. Vissa restriktioner kan dock tillämpas för att skydda dessa grundläggande friheter eller för att bevara upphovsmannens ideella rättigheter (se nedan).

Godtagbara restriktioner[edit]

Inte alla inskränkningar vad gäller användning eller spridning av verk hindrar de grundläggande friheterna. Särskilt anses krav på erkännande av upphovsmannen, [likformighet/symmetriskt samarbete] (det vill säga copyleft) och skydd av [grundläggande frihet] anses vara godtagbara restriktioner.

Definition av fria kulturella verk[edit]

För att verk ska anses som fria, måste de antingen lagts under en [fri kulturell licens] eller så måste dess juridiska status erbjuda de grundläggande friheter som räknas upp ovan. Detta krav är dock inte tillräckligt för att verket ska anses som fritt. Ett specifikt verk kan vara ofritt på andra sätt som begränsar de grundläggande friheterna. Detta är de ytterligare krav som måste uppfyllas för att ett verk ska anses som fritt:

  • Tillgängliga källdata: När ett färdigt verk har erhållits genom sammanställning eller bearbetning av en eller flera källfiler, bör all underliggande källdata vara tillgängliga tillsammans med verket och på samma villkor. Det kan gälla partitur till musikstycken, modeller som använts för scenografi, data för vetenskapliga skrifter, källkod till datorprogram eller annan liknande information.
  • Fritt format: Vad gäller digitala filer bör inte formatet vara patentskyddat, såvida inte en världsomfattande, obegränsad och oåterkallelig royaltyfri [överlåtelse/tillstånd] givits för att använda den patenterade tekniken. Ofria format används ibland av praktiska skäl, men ett exemplar måste finnas tillgängligt i fritt format för att verket ska anses fritt.
  • Inga tekniska begränsningar: Verket måste vara tillgängligt i en form där inga tekniska åtgärder används för att begränsa de friheter som räknas upp ovan.
  • Inga andra restriktioner eller begränsningar: Verket får inte omfattas av några juridiska restriktioner (patent, kontrakt etcetera) eller begränsningar (som [privata rättigheter]) som hindrar de friheter som räknas upp ovan. Ett verk kan använda sig av befintliga juridiska undantag (för att citera upphovsrättsskyddade verk), men endast de delar av det som är otvetydigt fria utgör ett fritt verk.

Med andra ord: när den som använder ett verk inte juridiskt eller praktiskt kan utöva sina grundläggande friheter, så kan inte verket anses vara och bör inte kallas för "fritt".

Ytterligare läsning[edit]

  • Licenses (engelska). Diskussion kring enskilda licenser och huruvida de stämmer överens med denna definition.
  • History (engelska). Information om denna definitions upphovsmän och bakgrund.
  • FAQ (engelska). Frågor och svar.
  • Portal:Index (engelska). Ämnesspecifika sidor om fria kulturella verk.

Versioner[edit]

Nya versioner av denna definition kommer att släppas så snart konsensus (direkt eller genom omröstning, enligt authoring process) har uppnåtts om föreslagna ändringar. Numreringen kommer att vara 0.x för utkast, 1.x, 2.x .. för större förändringar, x.1, x.2 .. för mindre förändringar. En mindre förändring innebär att texten ändrats på ett sätt som inte påverkar de existerande eller hypotetiska licenser som omfattas av denna definition.