Version 1.1 of the definition has been released. Please help updating it, contribute translations, and help us with the design of logos and buttons to identify free cultural works and licenses!

Definition/Sv

From Definition of Free Cultural Works
Revision as of 04:02, 17 March 2015 by Mormegil (talk | contribs) (Reverted edits by 193.49.247.168 (talk) to last revision by Koavf)
(diff) ← Older revision | Latest revision (diff) | Newer revision → (diff)
Jump to: navigation, search

Stabil version
Detta är stabil version 1.1 av definitionen. Versionsnumret kommer att uppdateras allteftersom definitionen utvecklas. Den redigeringsbara (engelskspråkiga) versionen av sidan finns på Definition/Unstable. Se skrivarprocess (engelska) för mer information, samt översättningar (engelska) om du vill hjälpa till med att översätta versionen.

Sammanfattning[edit]

Detta dokument definierar "fria kulturella verk" (free cultural works) som verk eller uttryck som utan hinder kan studeras, användas, kopieras och/eller förändras av vem som helst och för vilket syfte som helst. Det beskriver även vissa godtagbara begränsningar, som tar hänsyn till eller skyddar dessa grundläggande friheter. Definitionen skiljer mellan fria verk och fria licenser, som kan användas för att skydda ett fritt verks status. Definitionen är inte själv en licens, utan ett verktyg för att bestämma huruvida ett verk eller en licens ska betraktas som "fri".

Inledning[edit]

Sociala och tekniska framsteg gör det möjligt för en växande del av mänskligheten att ta del av, skapa, förändra, publicera och distribuera olika typer av verk - konstverk, forsknings- och utbildningsmaterial, mjukvara, artiklar. Kort sagt: Vad som helst som kan återges i digital form. Många sammanhang har skapats för att utöva dessa nya möjligheter, och samla en skatt av verk som kan användas på nytt av vem som helst.

De flesta upphovsmän har, oavsett vilket fält de verkar inom eller om de är amatörer eller yrkesmän, ett sant intresse av att gynna ett ekosystem där verk kan spridas, återanvändas och bearbetas på kreativa sätt. Ju lättare det är att återanvända och bearbeta verk, desto mer berikas våra kulturer.

För att försäkra sig om att detta ekosystem fungerar smidigt, bör verk som har en upphovsman vara fria. Med frihet menas här:

  • frihet att använda verket, och avnjuta fördelen av att använda det
  • frihet att studera verket, och tillämpa den kunskap som hämtas därur
  • frihet att skapa och sprida flera exemplar av informationen eller det konstnärliga verket, både hela verket eller bitar därav
  • frihet att förändra och förbättra, och att sprida det förändrade verket vidare

Om en upphovsman inte gör något åt det omfattas dennes verk av befintliga upphovsrättslagar. Dessa gör ordentliga inskränkningar i vad andra kan och inte kan göra med verket. Upphovsmannen kan göra sina verk fria genom att välja mellan ett flertal juridiska dokument som kallas licenser. Att upphovsmän väljer att lägga sina verk under en fri licens, innebär inte att de förlorar alla sina rättigheter, men det ger andra de friheter som beskrivs ovan.

Det är viktigt att verk som hävdas vara fria faktiskt och utan risker erbjuder de friheter som nämnts tidigare. Det är därför vi nedan ger en exakt definition av frihet för licenser och för verk som har en upphovsman.

Att identifiera verk som fria[edit]

Detta är definitionen av fria kulturella verk. Vi uppmuntrar upphovsmän som beskriver sina verk att hänvisa till den här definitionen som "Detta är ett fritt licensierat verk, enligt hur begreppet beskrivs i Definitionen av fria kulturella verk". Den som inte tycker om begreppet "fria kulturella verk" kan använda den mer allmänt hållna termen "fritt innehåll", alternativt hänvisa till någon av de befintliga rörelser som beskriver liknande friheter i mer specifika sammanhang. Vi uppmanar också till att använda någon av logotyperna och knapparna för fria kulturella verk, vilka inte ligger under någon upphovsrätt.

Man bör vara medveten om att sådana termer faktiskt inte ger de rättigheter som beskrivs i denna definition. För att ett verk ska vara helt fritt måste det använda någon av de fria kulturlicenserna, alternativt inte täckas av upphovsrätt.

Vi avråder från att använda andra termer för att identifiera fria kulturella verk, som inte ger en klar definition av frihet. Exempel på sådana är öppet innehåll (Open Content) och fri tillgång (Open access). Dessa termer syftar ofta på innehåll som är tillgängligt under regler som är "mindre restriktiva" än gällande upphovsrättslagar, eller för verk som bara "är tillgängliga på internet".

Definition av licenser för fria kulturella verk[edit]

Licenser är juridiska instrument som den som äger en viss juridisk rättighet kan använda för att överföra denna rättighet till tredje part. Licenser för fria kulturella verk tar inte bort några rättigheter. Det är alltid frivilligt att godkänna dem, och om så sker garanterar de friheter som upphovsrättslagen inte erbjuder. När de accepterats begränsar eller minskar de aldrig existerande undantag i upphovsrättslagarna.

Grundläggande friheter[edit]

För att en licens ska betraktas som fri enligt denna definition, måste den utan begränsningar uppfylla följande friheter:

  • frihet att använda och framföra verket: Licenstagaren måste tillåtas att använda verket på vilket sätt som helst, privat eller offentligt. För de typer av verk där det är relevant, bör friheten inkludera alla bearbetningar ("relaterade rättigheter") som exempelvis framförande eller tolkningar av verket. Det får inte finnas några undantag för exempelvis hänsyn till politiska eller religiösa intressen.
  • frihet att studera verket och ta del av informationen: Den som använder verket under licensen ska tillåtas att undersöka verket och använda den kunskap som går att få ut av det, på vilket sätt som helst. Licensen får till exempel inte begränsa reverse engineering.
  • frihet att sprida verket i flera exemplar: Kopior ska kunna säljas, bytas eller ges bort gratis, både ingående i ett större verk, i en samling eller för sig själva. Det får inte finnas någon begränsning vad gäller den mängd information som kan kopieras. Det får inte heller finnas någon begränsning vad gäller vem som får kopiera informationen eller vart informationen kan kopieras.
  • frihet att sprida bearbetningar av verk: För att ge alla möjlighet att förbättra ett verk, får inte licensen begränsa spridning av förändrade versioner (eller för fysiska verk, ett verk som på något sätt härrör från orginalet), oavsett vilka avsikter och syften förändringarna har. Vissa restriktioner kan dock tillämpas för att skydda dessa grundläggande friheter eller för att bevara upphovsmannens ideella rättigheter (se nedan).

Godtagbara restriktioner[edit]

Inte alla inskränkningar vad gäller användning eller spridning av verk hindrar de grundläggande friheterna. Särskilt anses krav på erkännande av upphovsmannen, symmetriskt samarbete (det vill säga copyleft) och skydd av grundläggande friheter vara godtagbara restriktioner.

Definition av fria kulturella verk[edit]

För att verk ska anses som fria, måste de antingen lagts under en licens för fria kulturella verk eller så måste dess juridiska status erbjuda de grundläggande friheter som räknas upp ovan. Detta krav är dock inte tillräckligt för att verket ska anses som fritt. Ett specifikt verk kan vara ofritt på andra sätt som begränsar de grundläggande friheterna. Detta är de ytterligare krav som måste uppfyllas för att ett verk ska anses som fritt:

  • Tillgängliga källdata: När ett färdigt verk har erhållits genom sammanställning eller bearbetning av en eller flera källfiler, bör all underliggande källdata vara tillgängliga tillsammans med verket och på samma villkor. Det kan gälla partitur till musikstycken, modeller som använts för scenografi, data för vetenskapliga skrifter, källkod till datorprogram eller annan liknande information.
  • Fritt format: Vad gäller digitala filer bör inte formatet vara patentskyddat, såvida inte en världsomfattande, obegränsad och oåterkallelig royaltyfri rätt givits för att använda den patenterade tekniken. Ofria format används ibland av praktiska skäl, men ett exemplar måste finnas tillgängligt i fritt format för att verket ska anses fritt.
  • Inga tekniska begränsningar: Verket måste vara tillgängligt i en form där inga tekniska åtgärder används för att begränsa de friheter som räknas upp ovan.
  • Inga andra restriktioner eller begränsningar: Verket får inte omfattas av några juridiska restriktioner (patent, kontrakt etcetera) eller begränsningar (som [privata rättigheter]) som hindrar de friheter som räknas upp ovan. Ett verk kan använda sig av befintliga juridiska undantag (för att citera upphovsrättsskyddade verk), men endast de delar av det som är otvetydigt fria utgör ett fritt verk.

Med andra ord: när den som använder ett verk inte juridiskt eller praktiskt kan utöva sina grundläggande friheter, så kan inte verket anses vara och bör inte kallas för "fritt".

Ytterligare läsning[edit]

  • Licenses (engelska). Diskussion kring enskilda licenser och huruvida de stämmer överens med denna definition.
  • History (engelska). Information om denna definitions upphovsmän och bakgrund.
  • FAQ (engelska). Frågor och svar.
  • Portal:Index (engelska). Ämnesspecifika sidor om fria kulturella verk.

Versioner[edit]

Nya versioner av denna definition kommer att släppas så snart konsensus (direkt eller genom omröstning, enligt authoring process) har uppnåtts om föreslagna ändringar. Numreringen kommer att vara 0.x för utkast, 1.x, 2.x .. för större förändringar, x.1, x.2 .. för mindre förändringar. En mindre förändring innebär att texten ändrats på ett sätt som inte påverkar de existerande eller hypotetiska licenser som omfattas av denna definition.